TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Så ska vi nå klimatmålen – regional klimatfärdplan 2050 på remiss

Tillväxt- och regionplanenämnden beslutade idag att förslaget till regional klimatfärdplan 2050 ska ut på remiss. Planen beskriver hur regionen kan nå netto-noll växthusgasutsläpp senast 2045. Transportsektorn är den främsta utmaningen.

En av de centrala utmaningarna som framhävs i den nya regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050, är hur Stockholmsregionen ska klara att växa samtidigt som vi minskar vår klimatpåverkan. Den regionala klimatfärdplanen 2050 är ett svar på denna fråga. Planen beskriver nuläget, analyserar lämpliga utsläppsbanor och ger förslag på vägval och verktyg för att nå uppsatta mål inom olika sektorer. Den omfattar även avsnitt om regionalt förnybar energiproduktion, markanvändning och länets globala klimatavtryck samt pekar ut ansvariga aktörer.

– Stockholmsregionen har bra förutsättningar för att nå målet netto noll klimatutsläpp senast 2045 enligt kommande svenska klimatlagen. Länets årliga, direkta utsläpp är idag förhållandevis små, cirka sex miljoner ton, vilket är mindre än tio procent av Sveriges totala utsläpp. Näringslivet är tjänstebaserat utan tung industri, bebyggelsesektorn är på god väg att fasa ut fossila energikällor och elen är nästan fossilfri. Däremot återstår det mycket arbete för att nå låga växthusgasutsläpp inom transportsektorn, säger Michael Erman, projektledare för den regionala klimatfärdplanen på Tillväxt- och regionplaneförvaltningen.

I Stockholms län står transporterna för cirka 30 procent av den totala energianvändningen och för drygt 50 procent av växthusgasutsläppen. Bland de avgörande vägvalen för att nå klimatmålen inom denna sektor nämner Michael Erman elektrifiering av vägtransporter, införande av miljözoner och utökad kollektiv- och cykeltrafik. Utveckling av mobilitetstjänster och kommunala trafikpaket föreslås också, alltså exempelvis bilpooler och integrerade IKT-lösningar som främjar kombinationsresor.

Klimatsmart markanvändning

Ett särskilt avsnitt i klimatfärdplanen hanterar markanvändningen.

– En av de avgörande faktorerna som lyfts i färdplanen är hur vi använder marken för att klara klimatomställningen. Vi ska använda potentialen i den ekonomiska tillväxten och befolkningsökningen till att skapa klimatsmarta och attraktiva stads- och landsbygdsmiljöer, säger Michael Erman.

Remissperiod 27 juni–2 oktober

Klimatfärdplanen har tagits fram i nära samverkan med olika aktörer i regionen. Tillväxt- och regionplanenämnden har beslutat att godkänna att förslaget skickas ut på remiss under perioden 27 juni–2 oktober. Målet är att landstingsfullmäktige ska fatta beslut om strategin under 2018.

Om klimatfärdplanen

Vad? En vägledning för olika aktörer med mål att nå ”netto-noll” utsläpp av växthusgaser i Stockholms län senast år 2045. Färdplanen ska ha status som ett planeringsunderlag enligt plan- och bygglagen 7 kap 5 §. Det innebär att kommunerna och statliga myndigheter ska använda sig av underlaget i sin planering.

Varför? För att länets insatser behöver koordineras om vi ska kunna nå målen i tid.

När? Tillväxt- och regionplanenämnden har beslutat att klimatfördplanen ska skickas på remiss under perioden 27 juni–2 oktober 2017. Målet är att landstingsfullmäktige ska fatta beslut under 2018.

Vilka? Planen inkluderar sektorerna energiproduktion, bebyggelse (byggd miljö och service), industri, transporter samt jord- och skogsbruk. Arbetet leds av Tillväxt- och regionplaneförvaltningen i nära samverkan med Länsstyrelsen, KSL, Trafikverket Region Stockholm, Stockholms stad och Trafikförvaltningen.

Hur relaterar klimatfärdplanen till RUFS 2050? Som ett fördjupande och kompletterande dokument som även fungerar självständigt som planeringsunderlag enligt plan- och bygglagen 7 kap 5 §.