TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Lekmiljöforskaren: Glöm inte barnen i stadsplaneringen!

Goda utemiljöer är avgörande för barns utveckling och hälsa. Men vad krävs för att tillgodose barns och ungas behov? Lekmiljöforskaren Märit Jansson har receptet på en barnvänlig utemiljö.

Att bygga tillräckligt många bostäder och samtidigt skapa förutsättningar för en god livsmiljö och en jämlik folkhälsa – det är viktiga prioriteringar som uttrycks i RUFS 2050. En tät bebyggelse bidrar till attraktiva urbana miljöer där fler invånare har närhet till kollektivtrafik och service. Men det är också viktigt att planera in tillräckliga utrymmen för barn att röra sig och vistas i utemiljöer.

En person som värnar barns perspektiv i stadsplanering är Märit Jansson, universitetslektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Hon har doktorerat om lekplatser och även studerat skolgårdar och barns närmiljöer. Hon anser att ekonomiska agendor och ett stadsbyggnadsideal som främjar täthet och tillgänglighet med bil, har lett till att barns utrymmen och rörelsefrihet ofta hamnat långt ner i prioritetsordningen. På den regionala miljödagen den 26 april berättade Märit om sin forskning.

- Sverige var tidigare ett föregångsland när det gäller barns utemiljöer. I dag saknas tydliga normer och lagstadgade krav som värnar barnperspektivet i planerings­processer. Barnens utemiljö likställs med tillgången på anlagda platser för lek, men barns behov är större än så.

Säkerheten sätts främst

Märit Jansson beskriver hur naturmiljöer i stadsplaneringen har ersatts med iordningsställda lekplatser starkt styrda av standarder för säkerhet. Ratio­nell skötsel och god överblickbarhet för vuxna prioriteras framför att skapa platser som främjar rörelse och kreativitet. Vi missar också att barn behöver lära sig att hantera risker för att utvecklas, och att utemiljön ofta är den perfekta arenan för det.

- Barn berövas möjligheten till sådant som att klättra i träd och bygga kojor. De riskerar också att bli mer stillasittande och att inte lära känna människor och platser i sin närmiljö. De blir beroende av att vuxna följer med eller skjutsar dem. Den begränsade rörelsefriheten kan därför få långtgående konse­kvenser för barns hälsa och utveckling, säger Märit Jansson.

Riksdagen har inte gjort barnkonventionen till lag, och Märit Jansson tycker att plan- och bygglagen är alltför svepande.

- Jag hoppas se en utveckling där kommunerna i högre grad tillgodoser barnens perspektiv, säger hon.

Receptet på barnvänliga utemiljöer

Hur planerar man då för utemiljöer som tillgodoser behoven hos barn och unga? På Regionala miljödagen tog Märit Jansson upp några viktiga aspekter:

  • En planering som underlättar för barn att få rörelsefrihet att t ex gå själva till skolan, bland annat genom att begränsa biltrafiken.
  • Närhet till utemiljöer som gärna är stora eller sammanhängande.
  • Lekplatser – eller andra platser – som har sociala funktioner och samtidigt ger möjlighet till utmaningar, att skapa egna platser och att påverka innehållet. Naturelement ger sådana kvaliteter.
  • Tillgång till en stor variation av grönytor, med innehåll som klätterträd, buskage, kullar, blommor, vatten, stenar mm.
  • En variation i förvaltning och skötsel som både skapar spänning och trygghet.

I planeringen tycker Märit att man kan ta hjälp av de främsta experterna, dvs barn och unga. Först när vi har försökt förstå barns egna perspektiv kan vi tillskriva oss ett ”barnperspektiv”.

Intervjun gjordes i samband med att Märit medverkade på regionala miljödagen 2018 som arrangerades av tillväxt- och regionplaneförvaltningen och Centrum för arbets- och miljömedicin i samarbete med Storsthlm, Stockholms stad och Länsstyrelsen i Stockholms län. 

Barnperspekivet i RUFS 2050

RUFS 2050 uttrycker på olika sätt vikten av att tillämpa ett barnperspektiv i planeringen. Det nämns i övergripande mål och i förhållningssätt till plankartan.

Värdet av att lyfta barnperspektivet inkluderas även i målet att nå en mer jämlik region. Det beskrivs som viktigt i utformning av utemiljöer, i kollektivtrafikplanering och utformning av offentliga miljöer. Barnperspektivet hanteras även bland annat inom ramen för cykelplanering, grönstruktur, kultur och landsbygd och skärgård.

RUFS 2050 tas upp för beslut i landstingsfullmäktige den 12 juni. Läs mer här.