För att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt använder vi oss av cookies. Cookies ger oss information om hur webbplatsen används, möjlighet att mäta trafik samt underlag för att optimera innehållet. På så sätt kan vi förbättra upplevelsen för dig som besökare på webbplatsen.
Läs mer om cookies härI och med att EU genomför en FoB med basår 2013 måste även Sverige delta, och för bl.a. detta ändamål är ett nytt lägenhetsregister under uppbyggnad, liknande de som sedan länge finns i övriga nordiska länder.
Senaste FoB-uppgifter för länderna i EU finns för 2001 och där saknas uppgifter från Sverige. Det saknas alltså uppgifter för de 22 åren 1990-2012 och under tiden har mycket hänt. Eftersom folkbokföring inte är synonymt med familjer eller hushåll kan inte intervjuer och enkäter ersättas av ett lägenhetsregister; det finns lagar och regler för hur man ska folkbokföra sig men inte för hur individerna ska bo och leva. Såväl svenskar som övriga medborgare i EU är kunniga om hur man taktiskt kan folkbokföra sig för att maximera sin egen nytta, och den kunskapen ökar enligt Eurostat.
För att kompensera har den omfattande internationella demografiska och sociologiska forskningen och hushålls- och familjeprognoser och framskrivningar i andra länder nyttjats för att få en uppfattning om hur utvecklingen möjligen kan se ut i Sverige. Ganska omgående upptäcker man att de nordiska länderna varit ledande i utvecklingen av det som kallas Andra Demografiska Transitionen, SDT, och att det därefter spridits till övriga delar av världen.
SDT innebär en diversifiering av hushålls- och familjetyper och en ökning av ensamboende och ensamstående. Denna övergång har några kännetecken: särboendet ökar och hushållens storlek minskar, mycket som en följd av sjunkande fruktsamhet och ökad livslängd men också p.g.a. praktiska skäl och preferenser.
Äktenskapet och den traditionella kärnfamiljen ersätts av andra familje- och samlevnadsformer som är mindre stabila och mer geografiskt spridda.