Trender och utmaningar

Det är lätt att färgas av det som händer just nu och de trender som är av konjunkturell art. Men de trender som ligger till grund för analys av regionens utmaningar i RUFS 2010 är mer långsiktiga och beskriver vad som sker om utvecklingen fortsätter i nuvarande riktning – utan trendbrott.

Samhällsförändringar som leder till betydande förskjutningar av hela samhällsstrukturen brukar kallas globala megatrender. Följande fem megatrender är de viktigaste att beakta från Stockholmsregionens perspektiv:

  • Globaliseringen – en alltmer sammanvävd värld med stark konkurrens och snabba omvärldsförändringar.
  • Den demografiska omstruktureringen – en äldre och mer urbaniserad befolkning.
  • Den kunskapsmässiga och tekniska utvecklingen – smartare städer och digitalisering.
  • Värderingar och livsstil – en mer individualiserad livsstil och ökad social fragmentering.
  • Klimat och miljö– en global omställning med början på den lokala nivån.

De globala megatrenderna sätter Stockholmsregionens utmaningar i nytt ljus, men innebär det att de sex utmaningar som beskrivs i RUFS 2010 är föråldrade? Nej, de senaste årens utveckling har snarare gjort dem än mer aktuella. Utmaningarna har setts över och nedan kommenteras på vilket sätt ett förändrat förhållningssätt behövs, både i ett kort och i ett längre tidsperspektiv. De uppdaterade utmaningarna utgör fortsatt en utgångspunkt för planeringsarbetet och förhållningssättet till dem ska avspeglas i RUFS 2050.

Utmaning 1: Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa

Utmaningen är fortsatt högaktuell och har förstärkts i det korta till medellånga perspektivet. Urbaniseringen har många positiva sidor, inte minst när det gäller resurseffektivitet, men innebär också en omfattande lokal miljöpåverkan. Undanträngning av naturmiljö, trängsel och koncentration av utsläpp ger upphov till tydliga målkonflikter relaterade till befolkningstillväxten.

Utmaning 2: Att vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt ledande

Utmaningen har förstärkts, bland annat till följd av utvecklingen globalt mot fler starka storstadsregioner och ekonomisk koncentration inom EU i kölvattnet av finanskrisen. Att Stockholmsregionen är attraktiv att leva och verka i och intressant i ett internationellt perspektiv blir allt viktigare. Skolsystemets prestation jämfört med omvärlden och den kunskapsmässiga och tekniska utvecklingen påverkar också Stockholmsregionens möjligheter att hävda sig på den internationella arenan. Regionens relativa litenhet, och perifera läge, jämfört med tyngdpunkten inom EU och internationellt bör också belysas.

Utmaning 3: Att öka tryggheten i regionen samtidigt som världen upplevs som mer osäker

Utmaningen har påtagligt förstärkts av de senaste årens utveckling med ökad finansiell instabilitet, förändringar i den geopolitiska världsordningen och det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde. 

Utmaningen beror dels på trender som ökad socioekonomisk boendesegregation, en i vissa avseenden exkluderande arbetsmarknad och social oro, dels på framväxt av nationalistiska strömningar.

Utmaning 4: Att minska klimatpåverkan och samtidigt möjliggöra ökad rörlighet och ekonomisk tillväxt

Utmaningen är fortsatt högaktuell och kritisk i det medellånga till långa perspektivet. Utvecklingen mot smartare städer, gröna affärer och ny teknik för minskad miljö- och klimatpåverkan ger hopp om att på längre sikt komma tillrätta med utmaningen.

Utmaning 5: Att åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att växa

Den regionala växtvärken har inte lindrats de senaste åren, utan tvärtom förstärkts i takt med den ökade befolkningstillväxten.  Detta kan åtgärdas med ökade och samordnade investeringar i framför allt bebyggelse och transportinfrastruktur. Men framförallt genom smartare och effektivare nyttjande av system och infrastruktur. Utmaningen har förstärkts.

Utmaning 6: Att ha en fortsatt öppen region och samtidigt stärka inkluderingen

Regionen är i hög grad öppen för nya invånare och influenser, men väl i regionen finns strukturer som verkar både segregerande och diskriminerande. Det råder fortsatt stora 

skillnader i livsvillkor, arbetsdeltagande och inkomst mellan olika grupper. Bland annat är arbetsmarknaden fortfarande starkt könsuppdelad. Utmaningen har förstärkts.